bellha

Tonerna från Tina Turnes "The Best" klingar ur högtalarna och mina tankar går till dem jag spenderat nästan fem dagar i veckan med i tre år, min fina klass SP3b.

You're simply the best, better than all the rest
Better than anyone, anyone I've ever met
I'm stuck on your heart, I hang on every word you say
Tear us apart no, no, baby, I would rather be dead.

Tre år har gått, tre år som har innehållit allt från skratt till gråt, allt från tävlingar till prov och uppsatser. Ibland har vi varit arga och ledsna, men allt som oftast har vi haft roligt tillsammans och det ord som dyker upp i mitt huvud hela tiden när jag tänker på er så är det glädje! Glädje när vi får tillbaka ett naturkunskap B-prov och alla har klarat det, glädje över Ramans alla kommentarer, glädje över Psons och Ebbas sätt att prata alldeles för fort så att ingen hänger med, glädje över Maddes kaxighet, glädje över Julias snygghet och Klaras varma komplimanger, glädjen när Emelie halkar på en isfläck eller snubblar på en tröskel, glädje när Svenne släntrar in en aning sent med solglasögon och alla vet varför, glädje när Matilda pratar och pratar och pratar, glädje när Tord håller tal, glädjen i att se Johans spark i handbollsmålet efter att ha förlorat en match och glädjen när tjejerna spöade killarna på tävlingen i religion, glädjen när Emmy är kramsugen, glädjen när Lisa lyser upp dagen på morgonkvisten när man är om tröttast, glädjen som Fanny spred genom att börja vår klass i trean, glädjen Ludvig sprider genom sina små fnissningar längst bak i klassrummet och glädjen när Zkillan charmar både klassen och lärarna. Glädje, glädje och åter glädje!

Vissa saker som man har stört sig på kan man nu se tillbaka på och skratta. Vissa saker som man älskat kan man nu se tillbaka på och sakna. I ettan var vi ett gäng osäkra små barn, nu har vi vuxit både i oss själva och som grupp, och jag tror att vi faktiskt är redo att ta klivet ut i vuxenlivet. Tillsammans har vi klarat prov, läxor, inlämningar och tal. Tillsammans har vi skrattat och gråtit. Tillsammans har vi haft tre glada år och jag hoppas inte det slutar här.

Lisa Pson och Julia, ni kommer flytta "hem, hem" och det är sjukt långt bort från mig. Igår på balkvällen insåg jag att det kan dröja svinlänge tills vi ses eftersom ni bor ända bort i tok, Vingåker och Svedala. Jag fick en klump i magen och tårar i ögonen och får det nu när jag tänker på det, när jag tittar på alla bilder från åren vi haft. NI är såna stjärnor!
Pson, du är en glädjespridare och en människa jag verkligen ser upp till. Du är duktig på ALLT! Jag hoppas vi ses snart igen.
Julia, du är en av de bästa jag vet. Ditt leende kan lysa upp en hel dag och jag är så tacksam att jag fått lära känna dig. Att du ska flytta ända till Skåne gör alldeles ont i hela mig. Du MÅSTE hälsa på. Snart!

Emmy, Matilda, Lisa, Emelie, Ebba, Klara, Madde, Fanny, Tord, Svenne, Johan, Zkillan, Raman och Ludvig - er har jag turen att ha kvar här i Falköping. Ni är fantastiska hela högen och i sommar SKA vi ses! :)

Klassen, ni är sannerligen klassen med allt och jag kan bara le nä jag tänker på er :) Hela högen är fantastiska och jag är så glad och tacksam att jag hamnade med just er. Jag tackar Gud för er!

Vem passar bättre att avsluta denna hyllning än allas vår Carola och Sanna Vänner?

Alla måste ha nån att kunna lita på, det är så
Och en trofast vän är mera värd än guld
Jag vet, vänner prövas genom tidens gång
Sviker aldrig fast din väg är lång
Finns där vid din sida när vågorna slår
Håller det de lovar, det är vänner som består

Sanna vänner har man kvar när de andra har gått
Sanna vänner kan man alltid lita på
När du kom behövde jag en vän
Sanna vänner kommer alltid igen

SP3b - alltid i mitt hjärta!

Studenten närmar sig med stormsteg! Hela denna veckan har jag varit ledigt, legat ute i solen och bara haft det allmänt gött. Igår kom klassen hit och fixade kortegevagnen som vi ska köra vår mentor och svensk/historialärare på, blev mycket tjusigt! Då började det plötsligt kännas lite mer verkligt, vi ska verkligen snart ta studenten. GALET!

Ikväll är det dags för det traditionsenliga togapartyt för alla studenter, imorgon är det avslutningslunch och fix inför avslutningen som kommer vara utomhus! Och på fredag smäller det helt enkelt. Då vankas champagnefrukost (i mitt fall RABARBERSAFT! :D), avslutning, kortege ner till torget för att träffa nära och kära, lastbilsströg och sedan hem för att fira med familj. Senare på kvällen är det även dags att träffa klassen igen. Dessa dagar gör man allt det där som hör studenten i Falköping till. Det som man stod och längtade efter förra året, och allra mest för två år sedan, när man var en liten etta och aldrig trodde att studenten skulle hända mig. Men åren har gått så galet snabbt! På ett sätt är det gött, på ett annat sorgligt. Klassen är ju ändå klassen liksom. Men sommar är skönt, och hösten! WOW! Hösten blir otroligt spännande och utmanande!

Även om jag byter landet mot staden, Falköpingsslätten mot Huskvarnas backar och höjsskillnader så kommer jag faktiskt, tro det eller ej, att ha Falköping i mitt hjärta. Den där hålan som jag i nian sa att jag aldrig någonsin skulle gå i skolan i. Aldrig skulle jag läsa samhällsprogrammet och aldrig skulle jag gå i Falköping. Skönt att man kan ändra sig ibland alltså, jag ångrar inte en sekund att jag hamnade i den där hålan till slut. En bra stad det där!

Större ting ska vi få se,
ännu kan mirakel ske i vår stad.

Jag har fått en ny favoritbutik! FÖRR butiken i Skövde äger numera min beundran totalt. Jag var nämligen inne där i fredags och letade lite Morsdag-present och sådant trevligt, första gången jag var där. De har sjukt mycket fina saker, dock rätt dyrt. MEN, när jag skulle betala så såg jag två stora korgar med BIBLAR vid disken med en lapp som det stod "Gratis Bibel! En per person" Det fanns allt från studentbibeln till kvinnobibeln och bikerbibel, det fanns företagarbibeln, streetbible och metalbibel. FANTASTISKT! Jag sa till ägaren att jag blev förvånad men otroligt glad av att se att de delar ut biblar och hon berättade att de VARJE DAG får dela ut biblar! "Här skäms vi inte utan evengeliserar på jobbet" Så sjukt bra så jag ryser! :) Vi pratade om Ny Generation och vikten av vad en bibel kan göra, och även att hon betalar dessa biblar själv! Det kostar henne mycket pengar, men väljer ändå att ge bort dem gratis i en butik mitt i Skövde centrum. Jag är imponerad! Min favoritaffär utan tvekan! (:

I lördags var jag i Uppsala för info-dag med Ny Generation och känslan som jag tog med mig hem därifrån är bara så skön! Det var kul att träffa alla människor som jag kommer jobba med till hösten, och extra kul att träffa det team jag kommer tillhöra, cantralteamet. Det känns så grymt bra och jag är riktigt glad att jag hamnade med just de jag hamnade med, kristin och gabbi. Det kommer bli så bra, mer än bra! AH, crejsi! :) Så jag längtar med en stor förväntan på hösten, då allt börjar. Inte ofta man hellre vill ha höst än sommar ;)

Jag har precis kommit hem från en gudstjänst i min kyrka. En sjukt bra sådan som handlade om bön. Predikan var sjukt bra idag! Särskilt en sak fastnade i mitt huvud. I Lukasevangeliet 11 vers 1 står det: "En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be. När han slutade sade en av hans lärjungar till honom: 'Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar'." Just det där första i texten har jag fastnat för och betonade Jan idag.

Tell me again that I am strong 
Tell me again that I won't fall 
I need You here to fix me where I'm wrong 
Take me beyond what I can see 
Break me, make me believe 
You have made me all I need to be

NU ÄR DET SPIKAT! Jag har blivit antagen till Ny Generations Centralteam och kommer därför flytta till Huskvarna i augusti! Jag fick reda på detta i fredags men fick inte göra något officiellt förrän idag, kan tala om att det har varit svårt att hålla för mig själv. Har gått runt med en glad känsla i hela magen och gah, så sjukt bra detta kommer bli! Jag kommer bo tillsammans med två tjejer i en lägenhet i Huskvarna. Kristin, teamleader, känner jag sen innan och är sjukt glad att jag hamnade med henne. Sen är det en till Gabriella som kommer ingå i teamet som jag aldrig träffat, är sjukt nyfiken och det ska bli grymt kul att få träffa henne.

Backstreet Boys ljuva stämmor klingar ur högtalarna. Ända sen de spelade en BSB-låt på mötet i lördags kväll har dessa pojkar fått stå för underhållningen i detta hus. Kära nån vilka minnen som spelas upp, jag var ganska besatt av detta gäng i mina yngre dagar. Sicka pajkar! ;)

Ibland blir livet inte som man tänkt sig. När jag var ute och sprang förut tänkte jag på ett inlägg jag skulle skriva här i bloggen. Det inlägget passar inte längre, då kvällen inte blev som jag tänkt. Idag lämnade en fantastisk man denna jord alldeles för tidigt. Idag blev inte dagen som jag hade tänkt. Det blev inte som någon hade tänkt. Gud, hur tänkte du?

Har precis skrivit det sämsta argumenterande talet i Sveriges historia. Funderar på att välja ett annat ämne och skriva några timmar till med risk att somna framför datorn. Äh. Skitsamma.

När jag kom hem från skolan idag låg det ett blått kuvert på köksbordet. Ett blått kuvert från Örebro Folkhögskola. Jag anade innehållet och gick iväg för att läsa själv och ja, jag hade rätt. "Antagningsbesked. Du är antagen till Lärljungaskolan (Ledarprofil) på Götabro bibelskola." Jag hade nästan glömt bort att jag sökt. Så, vad gör jag nu då? 

You don't have to worry
And don't you be afraid
Joy comes in the morning
Troubles they don't last always
For there's a friend named Jesus
Who will wipe your tears away
And if your heart is broken
Just lift your hands and say

So when your tests and trials
They seem to get you down
And all your friends and loved ones
Are nowhere to be found
Remember there's a friend named Jesus
Who will wipe your tears away
And if your heart is broken
Just lift your hands and say

I know that I can make it
I know that I can stand
No matter what may come my way
My life is in your hands

With Jesus I can take it
With Him, I know I can stand
No matter what may come my way
My life is in your hands

Albert Einstein sa det rätt bra.

"Den som ser universums perfektion och ändå förnekar Guds existens är en dåre."

Denna bild gör inte världen rättvisa. Det är så sjukt mycket finare i verkligheten. Borgundaberget är nog sannerligen det finaste berget i Sverige under våren. Förra veckan var jag här uppe och då låg det ett täcke med blåsippor och glittrade i solskenet. Idag var det istället vitsipporna som dominerade bergskanten.

Jag går i min egen värld. Under fötterna knastrar löven som jag trampar ned. Två fåglar kvittrar ikapp och jag försöker höra vilken sorts fågel det är men misslyckas. Kommer fram till att jag inte ska bli fågelskådare. Skönt att ha det uträtt, att det inte är mitt yrke. En förvirrad humla surrar förbi mitt öra med ett brummande, varmt ljud. Jag älskar det. Jag älskar den natur som Gud skapat och jag, liksom min polare Einstein, kan inte förstå hur man kan förneka att Gud har skapat allt detta när man ser denna fantastiska värld. För mig är det obegripligt.

Nyss hemkommen från en tur på inlinesen i vårvädret! De första kilometrarna var det motvind, och då menar jag motvind. Efter hundra meter kände jag att jag absolut inte skulle orka alls långt idag. Men Pillar sjöng så vackert i mina öron "Nothing comes that easy, nothing comes for free. Something comes from nothing if you're ready to believe." Så jag bestämde mig att jag trodde att jag skulle orka hela vägen till vändplatsen. Och det gjorde jag. Min kära astma gjorde sig dock påmind i pollenvädret så jag satte mig ner och pratade vett med mina luftrör ett tag. Det var ett rörande samtal kan man säga.. (Jag har den senaste månade fått höra ett antal gånger att jag drar pappa-skämt, ska man ta det som en komplimang?) När jag satt där och pustade som en annan gås så kom jag att tänka på det här med vila.

Idag hade vi besök av min lille kusin Vilmer, 2 år. Ord jag verkligen blev bekant med när man lekte med honom var min och mina. Min traktor, mina bilar, min, min, min. Att de egentligen tillhörde min bror kom absolut inte på fråga.

Jag får ständigt, varje dag, påminna mig om att mitt liv inte handlar om mig och mitt. Det handlar om något mycket större. Det handlar om att tjäna Gud och att tjäna andra. Sätta andra före mig själv. Före min vilja, före min ork, före mina behov. Det är en ständig kamp och jag misslyckas så ofta. Men varje dag försöker jag, med Guds hjälp, att inte tänka mig och mitt, utan dig och ditt. Ditt före mitt. Dig före mig. Du före jag.

It's all about You, Jesus
And all this is for You
For Your glory and Your fame
It's not about me
As if You should do things my way
You alone are God
And I surrender to Your ways

Jesus, lover of my soul
All consuming fire is in Your gaze
Jesus, I want You to know
I will follow You all my days
For no one else in history is like You
And history itself belongs to You
Alpha and Omega, You have loved me
And I will share eternity with You

Den glädje som spred sig genom hela min kropp när Teemu Laine så fint klinkade in pucken stolpe in bakom Wesslau i lördags går helt enkelt inte att beskriva! Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta! Haha, kanske låter aningen nördigt men ja, jag är hockeynörd. Jag älskar helt enkelt HV :D Ler bara jag tänker på't nu.. En helt galet bra hockeysäsong är nu fulländad! SM-GULET ÄR I JÖNKÖPING IGEN!!

Alltså jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Den här helgen har verkligen varit så galen! Det finns inget ord som kan förklara. I fredagskväll begav jag, åsa och lydia oss till åsarp för att hänga på uffes café. Det hela urartade senare i ett enda stort kuddkrig! Förstår inte riktigt hur detta kunde ske, men efter ett tag slängdes inte bara små kuddar utan även soffkuddar och så småningom fick jag och åsa en fin överraskning på oss: en stor golvmatta och en soffa! Kära nån, sånt där händer bara i åsarp ;)

En bön av Heliga Bigitta. Sitter som ett smäck.

Jesus, du vet vad som är bäst för mig i denna situation.
Låt din kärleksfulla plan för mitt liv bli förverkligad.
Själv är jag så osäker på vad som är rätt eller fel, vad som är din vilja i mitt liv.
Men du vet allt och kan allt.
Därför ber jag dig:
Öppna den dörr framför mig, som jag skall gå in genom
och stäng alla andra dörrar som skulle leda mig fel.
Tack att du vill mitt allra bästa.
Jag litar på din ledning!

Amen.

Vitsippor, krokus, vårlök, tussilago, blåsippor och vitsippsknoppar. Vatten som forsar, fiskar som hoppar och solen som skiner. Våren har sannerligen kommit till Lilla Bôrna och det gör mig glad. SÅ glad! Jag har haft en otroligt skön dag med sovmorgon, brakfrukost i verandan medan solen gassade på och bara kunnat ta det lugnt. Gå runt i pyjamas till halv tolv och sen åka till skolan för att ha en lektion med filmtittande, en timmes rast med en glassig vårpromenad (dvs. vi åt glass och gick en promenad) och sammanställde sedan enkätundersköningen för att åka hem. En fin skoldag, minst sagt.

När jag kom hem tog mig en promenad i trädgården. Gamla, torkade löv knastrade under mina fötter och nya, vackra blommor sköt upp ur marken. Under det gamla och döda växte nytt och vackert fram. Det känns lite så med mig själv, nu när våren spirar så spirar även jag. Man blir lite gladare, lite lyckligare. Jag såg hur några av våra fiskar försökte kämpa sig uppströms i bäcken och gick för att ta mig en närmre kik. (Våra fiskar är kristna - de simmar mot strömmen) De blev iof vettskrämda när min skugga kom i vattnet och simmade iväg snabbt som bara den. Som vi människor, vi börjar gå mot strömmen och allt går bra. Men sen kommer något och stör, mörka skuggor skymmer vår väg, och då släpper vi så lätt efter och faller tillbaka.

Jag fortsatte följa bäcken. Fortsatte njuta. Men så när jag kommit en bra vit upp på berget så delade bäcken sig i två delar. Jag kom till ett vägskäl och var tvungen att välja vilken del av bäcken jag ville gå bredvid. Den ena delen av bäcken fortsatte rakt upp jämsmed åkerkanten. Den var lätt att gå, kantad av tussilago och blåsippor och utan grenar och annat bröte i vägen. Den andra delen av bäcken ledde in i skogen. Det var fallna träd över, sly överallt och jag skulle vara tvungen att klättra över taggtråd för att kunna följa den vägen. Jag satte mig på en sten och funderade. Kom på mig själv att tänka att det är i just den här positionen man sååå många gånger befinner sig i. Jag befinner mig där nu. Vilken väg ska man välja? Är den lätta alltid den rätta? Tanken slog mig att jag inte vet. Jag vet verkligen inte själv. Jag behöver hjälp, vägledning.

Herre, för mig på rätt väg. Hjälp mig välja rätt.
Hjälp mig välja det som är efter Din vilja, inte min.

Efter ett tag kom jag fram till att jag inte är redo att välja. Jag är inte redo att välja väg än. Så jag vände på klacken och gick hem igen. Men tankarna stannar kvar, vilken är egentligen rätt väg?

Ett av mina absoluta favorit citat kommer från den polske författaren Stanislaw Jerzy Lec. Han sa så här:

"För att komma till flodens
källa måste man simma
mot strömmen." 

Jesus säger att ur den som känner Gud ska det flyta strömmar av levande vatten genom, alltså är Gud

flodens källa. Om då Gud är källan, vad måste vi göra för att nå Honom? Jo, vi måste simma mot strömmen.

Att simma mot strömmen kan betyda olika för olika människor, alla har vi olika strömmar att simma mot.

Men jag vill bara uppmuntra att våga gå mot strömmen. Våga vara annorlunda. Jesus var inte just another

ordinary guy. Han gick sannerligen mot strömmen. 

Opposite way med Leeland beskriver det hela väldigt bra. Lyssna på låten, läs texten, reflektera.

Living in the same town 
For all these years
Doing the same old things
Hanging with the same crowd
And it’s starting to get crippling
You’ve never felt in place
And you tell yourself it’s all okay
But something’s different today
You want to run the opposite way

And it seems like you’re locked in a cage
And you need to find a way of escape
When everyone is setting the pace
It’s okay to run the opposite way

The Father sent His Son down
The light of men
The cross He bore was crippling
Rejected in His own town
They couldn’t see the sun shining
He knelt in the garden and prayed
Father, let this cup pass from me
It’s not Your will for me to stay
Your will for me is the opposite way

And it seemed like He was locked in a cage
And He couldn’t find away of escape
But through the cross He conquered the grave
My Jesus ran the opposite way

Oh, and through the cross He conquered the grave
Oh, He ran the opposite way
Yeah, through the cross He conquered the grave
So you could run the opposite way

Leeland - Opposite way