en ateistisk predikan om Jesus
I Matt. 8:21-22 säger en lärjunge till Jesus: "Herre, låt mig först gå och begrava min far" Jesus svarade då: "Följ mig och låt de döda begrava sina döda." Andersson menar då att detta visar på brist på respekt och hårdhet från Jesu sida.
Ja, säger Seth Erlandsson som skrivit boken ”Vem är han? Den verklige Jesus från Nasaret”, så kan det ytligt sett verka. Han menar dock att Jesus ställer sig helt bakom sin Faders budord ”Hedra din fader och din moder”. I Matt. 8:21 är nyckelordet ”först”: ”Herre låt mig först…” Han som enligt bibeltexten är världens Frälsare och enda hopp inför evigheten måste ständigt påpeka för oss jordmänniskor att det finns något som är viktigare än våra jordiska bekymmer och bestyr. I Matt. 6:33 kan vi läsa ”Sök först Guds rike och Hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.” Gud vill hjälpa oss i alla våra vardagliga situationer men det jordiska vill ständigt skymma bort det viktigaste och vi människor glömmer då så lätt Matt. 6:27 ”Vem av er kan man sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?” Jesus bryr sig bara om människornas eviga väl, som Erlandsson uttrycker det. Andersson menar dock att Jesus är en självcentrerad, ärelysten man som fått makt över folks sinne, och då gör man som man har lust. Hon blandar in 1900-talets diktatorer och säger att de ler i sina urnor när de hör detta om Jesus. "Du och jag Jesus" tänker de enligt Lena Andersson.
Vad fint du skriver, Bella! Detta skulle kunna bli en riktig artikel. Kan du inte försöka få med det typ om ni har någon skoltidning som kristna skolgruppen kan få skriva i eller så? Det var bra skrivet! Jag kan inte påstå att jag tror benfast på Jesus, det kan tyvärr inte göra längre även om jag har haft min tid då jag, som du, verkligen trodde på Jesus och det fick mer eller mindre genomsyra mitt liv. Jag borde nog, som du skriver, söka Jesus. Prova honom liksom! För nånstans vet man ju liksom ändå att man är kristen, för man har det med sig. Varför har man blivit såhär avmattad och typ skeptisk, kritisk eller vad man nu ska kalla det? Egentligen vill jag ju inte ha det såhär. Egentligen önskar jag nog också att jag ska kunna känna så som du gör. Ha en sån relation med Jesus med. Men det är väl kanske det att jag inte orkar ta tag i det eller nåt... jag vet inte..
En fråga som också dök upp när jag läste din text är hur du tänker använda dig av Lena Anderssons tankar i ditt historiearbete? Vore intressant att veta hur du har tänkt. Men du låter ambitiös;) och du är grym, Bella! Många kramar på dig